Min krönika

Ett vanligt exempel på en pojkvän

Snart var det julafton och jag behövde köpa ett linne till min kofta. Jag åkte in med Dalle för att möta upp min pojkvän och hans vän i stan. När vi var där vi skulle möta dem såg vi dem inte ens. Vi gick förbi affären och kollade runt knuten en bit fram om han och hans klasskompis kom där ifrån, då Dalle trodde bussen stanna där. Det kom ljud en bit bakom oss så vi vände oss och såg dem. De var en bit bort, Casper kollade mot mig sen gick han in i butiken. Utan att ens säga hej. Jag stod i dörröppningen inne på affären medan de tre killarna stod och diskuterade. Mitt humör sjönk och jag blev nere. Han kunde inte ens ta sig sin tid att komma fram och ge mig en kram. Jag var väl i alla fall hans flickvän? Till slut ifrågasatte jag det och då blev han bara sur. Dagen fortsatte så och han pratade knappt med mig. Hade inte Dalle åkt med hade jag ensam fått gå och spekulera om varför detta skedde. Mitt första intryck på hans nya klasskompis var det värsta tänkbara och jag skämdes. Det sista jag ville var att framstå som en tjurig och gnällig flickvän.

Efter att denna situation utspelat sig på många olika sätt började jag fundera vad felet var. Jag insåg att det inte bara var jag som hamnat i denna sits utan att många av mina vänner varit med om det. Att ens pojkvän förändras efter man varit tillsammans ett tag. Inte efter några veckor utan några månader. En förändring som gör flickvännen ledsen och nere, som kan leda till att känslor visas på annat sätt än i tårar. Det påverkar förhållandet då man framstår som en bitter flickvän inför t.ex. pojkvännens vänner.

Efter jag själv varit tillsammans med en kille som förändrades så vet jag hur det känns. Många av mina vänner var eller är i samma sits men det är inget man riktigt tagit sig till förrän det är en nära vän som hamnat i den sitsen.

Jag klev på bussen och såg henne sitta där, jag kollade på henne, hon kollade upp och log lite snabbt, sen såg jag hennes blick sjunka och ögonen blev glansiga. Hon var på väg att börja gråta. Det gjorde ont inom mig, jag klarade inte av att se henne så där. Jag satte mig bredvid en annan då hon redan satt med någon. Min fråga till denne blev vad som hade hänt. Hans svar blev att hon bara är sitt vardaliga jag, vilket jag inte kunde tro. Varje gång jag såg henne var hon alltid glad och sprallig, men inte denna dag. När jag fått reda på vad som var fel så förstod jag henne helt då jag själv varit i hennes sits. Det är inte bara hon utan många fler jag fått höra det av. Ni undrar säkert nu vad det är och det ska jag berätta.

Du träffar en kille som du verkligen faller för och blir jätte kär i. Varje dag består av mycket kärlek och känslor. Det känns som att gullandet aldrig ska ta slut. Ni kan sitta i flera timmar och bara pussas och säga söta saker till varandra. Någon av er kan vakna mitt i natten och skicka iväg ett gulligt sms som din partner sedan läser nästa morgon. Vad kan vara bättre än att få veta hur mycket ens partner älskar en när man vaknar? Att se tiden man fick det och känna hur leendet bara växer. Det kan fortsätta en tid innan det sakta börjar avta. Allting minskar tills det snart inte finns något kvar. Din pojkvän hör inte av sig längre, han skickar aldrig några sms, han börjar aldrig skriva med dig på facebook. Det är alltid du som börjar och det är något man ledsnar på. Det är inte bara i sådana situationer utan även när ni är med vänner eller gör annat. Enda tillfället du verkligen för uppleva nykärleken är när ni är helt ensamma. Du får känslan om att han inte längre vill prata med dig. För en tjej, vad jag känner och hör från andra, så behövs bekräftelsen om att han älskar dig näst intill varje dag.

Jag själv vet inte hur killar ser på detta. Därför känns det bra att skriva denna för att den är skriven ur en tjejs perspektiv på det hela. Själv kunde jag känna mig obehövd. Det gick inte en timme utan att jag funderat över det minst 10 gånger. Sedan började jag komma till mina egna slutsatser om vad jag fick det bekräftat som. Han hade börjat ta mig för givet. Han trodde att jag hela tiden skulle stanna hos honom vad han än gjorde. Det var långt ifrån verkligheten då jag är en av de tjejer som vill bli älskad och känna sig behövd. Det räcker inte med att veta att han älskar dig för att han en gång sagt det. Jag menar inte att han behöver säga det varje dag utan man kan visa någon att man älskar den genom att göra andra saker. Det är vad som saknas i vissa förhållanden. Om det bara är hos unga vet jag inte men saken är säker att det sker. Varför vet jag tyvärr inte, men det är något jag skulle vilja veta.




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback